Efter en härlig kväll med grille, några öl, några pavor rötjut och en och annan whisky så vaknade man och trodde att mullrandet och blixtrandet i huvet kom inifrån. Pust, det var även utifrån. Claes väckte en med en blixtradar och man vinglade sig upp på sängkanten. Tydligen hade man trasslat av sig kalsongerna i den heta, kvalmande och fuktiga natten. Man sträcker sig efter fillingarna och drar sakta på dem… då börjar man höra bzzzz bzzz och likt Ferdinand tjuter man till. Jävla Humla, vad han kunde bitas. Inte nog med detta, då man i torsdags körde inlines och cykelbanan tog slut. Frakturer i fötter gör man inte så mycket åt mer än att gå på kryckor. O den jävla humlan gjorde att man tog ytterligare ett snedsteg. När PJ sedan hämtade oss på sjöuppfarten i Trönninge och när vägen till Lagan mer känns som hård sjö, vind i seglen och vattenplaning betydligt närmre än strandliv. Ja inte fan är det läge för golf!
