Det som en gång började 2003 med några öl på Harrys har blivit en lång härlig resa. Under grumliga former, suddiga minnen och glada skratt så fann vi namnet Birdieboys, även om Sussie’s liga också låg nära till hands. Skall vi vara ärliga så är namnet Birdieboys mer en dröm än en verklighet. Fram tills idag har vi totalt haft 316 birdies, vilket kan jämföras med 608 ölbollar. Så ölpojkarna har också ett namn hos oss.

Gemenskapen och en ursäkt till att ha lite skoj har alltid legat nära till hands. Till att börja med så var avslutningarna inom landet, men vi som var med minns alla avslutningarna i Isaberg med välbehag. Vi minns näskorvar, pingisspel med tennisbollar och andra galna upptåg. Dressman-pojkarna, några kilo mindre hade lössläppta jeans till skillnad från idag då de sitter tightare. Visst, vi är modemetvetna,

Första året så vann Stefan nettoligan, ja han hade ju precis börjat spela golf. Magnus Pettersson tog hand om Bruttoligan. Det var också året då bröderna hade en kamp om ölbollsligan och där Börje gick ut som vinnare ur den striden. Kanske snart dags för en Isabergsrunda igen,

Under de 17 åren som ligan existerat har vi sett varierat spel, utslag som hamnat bakom utslagsplatsen, scramblebollar där man väljer en luftsving, men också ganska fint spel. Första utlandsresan blev en blåsig historia, då vi begav oss till Skottland och om vi som golfspelare någon gång kommer att summera någon slags karriär så kommer rundan på Dundonald links att finnas med i historieberättandet. Taxichauffören som tyckte vi var rena idioter, vinden som pinade i ansiktet, regnet från sidan och det absolut värsta resultatet i ligans historia är minnen som växt fast för all framtid. Ett besök på ett Whiskydistilleri var också en av höjdpunkterna, med en härlig provsmakning då vi var rejält sugna på mer av denna fantastiska dryck denna dag.

Det finns så många specifika händelser att minnas tillbaka till. Några är glömda, men några finns kvar. Året var 2003 och banan var Bäckavattnet, ja vi saknar alla hålen där. På Stensonmanér så klev Thomas ner i dammen och spelade upp bollen fint mot green. Det visar på stor vilja hos grabbarna i ligan,

Avslutningarna har alltid varit speciella och det är kanske svårt att komma ihåg alla, men vi har alla minnen ifrån Isaberg, Wittsjö, Öijared, Frösakull, Helsingborg och naturligtvis Båstad. I Båstad så var det compact living och även husvagn på plats,

Men det vi minns allra mest är då Claes får till en praktdrive och knappt kan se vart bollen landade. När vi sedan konstaterad att han slog åt fel håll, hade vi världshistoriens sämsta utslag, över 200m bakom tee. Visst det var lite dimmigt på morgontimmarna och vi har väl aldrig varit dom som är dom, utan han fick slå om.

Tittar vi på hur det ser ut idag jämfört med 2003 så har alla gått framåt och ligan har liksom satt sig, alla kan vinna. De där rookiemisstagen är mindre, även om de finns. Kommer ni ihåg Vinberg då Göran med nya fräscha och modeinriktade nyslipade solbrillor drar tre ölbollar i samma bäck och buskage 10m från första tee? Vi fick be honom ta av glasögonen och då funkade det, men dagen var förstörd.

De fösta åren var vi uppe i ottan, då många hade småbarn och ville ta vara på dagen sen. Att de flesta tuppade av i soffan och inte gjorde så stor nytta ändå är ingen som kommer ihåg idag. Vi minns dock de tidiga mornarna och kanske speciellt en kylig morgon på Tönnersjö. Var det någon som kunde provputta?

Visst har det varit många höjdpunkter och härliga minnen. Inte bara på golfbanan, utan även runt om. Med nästan 150 ligarundor och några spextillställningar har vi blivit som en familj. Det är med glädje vi kan se spelet idag. Börje har kämpat länge och i år fått spelet att stämma till fullo och 17 år efter att han kamma hem ölbollsligan är siktet inställt på annat.

Första gången det blev en resa till värmen och all inclusive så möttes vi av oerhört svåra banor. Thomas kom in efter tredje rundan och var själaglad, äntligen hade han slagit till och var uppe på prispallen. Att han inte noterat att den rundan inte ingick i ligan kom som en chock och jakten fick fortsätta. Magnus som haft sin arm runt mycket ansvarade för en avslutning med en härlig whiskyprovning, tyvärr kunde han inte fullfölja den rundan, kanske fick han en för mycket i något ben, för armen tog skada denna kväll.

Så med etta sagt tar vi nu sikte på höstens begivenheter och funderar på avslutning och på vårt golfspel. Vem tar hand om ölbollarna i år, den kassan blir lite mindre år från år. Vem kommer att hitta närmast flagg, tiden är borta då vi vann på närmas green. Vem vinner längsta drive, nu när även Niklas hittat banan? Ja hösten kommer att ge svar på många frågor och med 5 ligarundor kvar samt 2 lagrundor har vi mycket att se fram emot, flera tillfällen att skapa nya minnen, tillfällen att överträffa sig själv, göra bort sig mm. Det är kanske dags för ligans första Eagle eller Hio under en liga runda?

Så väl mött igen, på lördagstrax innan 08:00