Golfspel är svårt, det är sedan gammalt och det har vi lärt oss den hårda vägen. I år skiner nya solar på Birdieboys himmel och en och annan komet rycker fram. Det ser ut att bli en spännande höst.

För fjolårsmästaren har det börjat lite tungt, men fortfarande med slagläge. Med nio totalsegrar på 19 säsonger ser övriga gubbar det som en befrielse varje gång det går i stöpet. Hets gillar vi och det både tas och ges på banan.

Vi minns alla hur man skrev om reglerna när Stenmark var som mest överlägsen. Ingen jämförelse här för vi har haft samma regler i praktiken sen begynnelsen. Vi minns dock hur drivern försvann i Tyskland en gång, vid en container och levererades inte tillbaka förrän någon månad senare. Vi minns också hur samma driver fått ett rosa grepp helt utan förvarning och psykningarna kom som brev på posten. Ja, det var på den tiden det fortfarande skickades brev.

Stefan har haft sin trygghet i drivern, ett vapen som gett honom försprång ute på banan så vi förstår att den är av hårdvaluta, både för honom och för andra. Nu har den dock sett sina sista ljuva år och slag. Senaste hysset från Birdieboys sida var att golfbagen med driver packades in i Peters bil, dock med klubban utanför och vips så finns det en driver i två delar.

Så det är bara att leva utan den och det lär ta tid att hitta en ny med samma fina stiffa skaft. Det görs ju inte i en handvändning, så nu blir fokus att spela med övriga klubbor och tro inte på något sätt att jag har gett upp hoppet om året. Trots tankar på annat, trots krämpor och utan driver så kommer jag att vara med där när vi gör upp. var så säkra.