Att spela golf är en konst i sig, men innan det blir spel krävs det en hel del utav den entusiastiske gräsvändaren. Morgonen har ofta sin gilla gång, med kaffe och en halvsliten ostfralla från gårdagen. Oftast är morgonsmutset kvar i ögonvrån och sticker till när entusiasten slår upp ögonen ordentligt vid ankomst till banan.
På tal om banan, så är det säkert många som packat upp sina tillbehör från vinterdvalan, putsat klubbor, räknat in bollarna, konstaterat att den där handsken har stelnat och det där svarta bananskalet eller bananen sett sina bättre dagar. Några halvtrasiga peggar och sura sulor i golfskorna, ganska illaluktande en gång, finns också med i beräkningarna. Så fort foten glider ned i skorna återkommer doften, eller stanken om man så vill. Finns sprayer och annat för detta eller en liten vädring kan också vara på sin plats.
När det gäller kläderna, så erbjuder ju våren oftast lite spektakulär väderlek, så de inte impregnerade kläderna letas fram och man konstaterar lätt att de krympit lite sedan höstens avslutning. Att kläder kan göra så av att bara vara längst in i en garderob. Kepsen ser också mer solblekt ut än nödvändigt, ungefär samma lyster som entusiasten har i sitt ansikte efter en vinters karantän.
Väl ute på banan packas vagnen fram, bagen lastas upp och remmarna är förtvivlat svåra att spänna, någon går av och något plastspänne spricker. Tur att det fanns lite kvarglömda gummiband i bagen som löser problemet. Sen rullas det iväg och vad upptäcks då, jo ett evigt gnisslande från vagnens vänstra hjul, eller var det det högra? Det tar vi sen tänker golfaren och lullar vidare.
Alldeles tomt på banan, har jag kommit rätt? Har dom andra redan gått ut? Är jag för sen? För tidig? Var det idag? Helt plötsligt går det upp för golfaren att han måste ha koll på kalendern, nu vaknar entusiasten och tittar sig omkring, vi tar en kaffe och kollar. Va, är det någon annan som bokat min tid utan att säga till… Jag trodde det var 8:00 som det brukar vara, men på mingolf.se stod det 08:52… hmmm… ja ja, kaffet gör susen och spelaren blir allt mer klartänkt. Rangen är det ett alternativ och vad tusan gäller i år. Jag blev ju lite på lyran när vi gick igenom året.
Kompisarna kommer och bollen är peggad för första utslag. Hur många slag får du frågar spelarna i bollen? Hm, det har jag inte koll på! En hastig rörelse bakåt och svingen är i antågande, det stramar till och det där med uppvärmning, ålderskrämpor och det alltmer uppenbara faktorn att smidighet och spänst är en färskvara gör sig påmind. Klubban vandrar framåt och träffar bollen, ett klingande ljud hörs och bollen projekteras ut i rak riktning. Kaninjagaren dundrar framåt och placerar sig lite lätt i ruffen. Det var ju tusan också, om jag bara hade… hann entusiasten tänka innan polarna glatt ropade bra slag där, medan de tänkte något annat.
Under rundan upptäcker entusiasten att vattenflaskan inte håller tätt i bagen, att bollarna antagligen inte kommer att räcka och att det där med plastpeggar kanske är ett alternativ. Däremot är avståndsmätare, klockor och kikare med på rundan. Efter nio hål syns senapsstänk i mungipan och helt plötsligt är allt som det skall. Entusiasten är på rätt plats och en ny säsong är igång. Han har nu koll på allt, utom på spelet!
